Utvärdering av min sömn

Jag glömde ju ge en gedigen beskrivning av hur det har gått med min sömn.

Jag kan ju inte direkt säga att jag sover som Törnrosa som jag gjorde förr, men det har blivit bättre. Jag slipper åtminstone vakna panikartat mitt i natten och undra vart tusan jag är samt undra vem det är som har väckt mig (gången jag beskyllde min karl har jag lite dåligt samvete över, det var ju inte hans fel, åh mitt hjärta går snart i kras av dåligt samvete).

Jag har dock kommit fram till att några av störningsmomenten är spårvagnen som går precis utanför, själva ledningen  sitter i vårt hus och över ledningen sitter en lampa som dinglar och ger ifrån sig ett sken rätt i ögonen på mig - därav varför jag också behövde en sovemask som fortfarande inte är inköpt/konstruerad - och spårvagnarna här i Oslo har 3 olika form av läten (några av dessa har min karl klarat av att härma varav det tredje lätet som de har kan liknas med en stridsvagn från 40-talet). De är inte ljud av den bästa sorten, kort och gott.
Och sen när de passerar, speciellt då de kommer nerifrån backen och inte stannar vid hållplatsen precis här utanför, har de en tendens att köra väldigt snabbt vilket resulterat i att hela havet stormar = det uppstår någon form av vibrering i detta hus som förövrigt är ett hus som har väldigt många år på nacken (vilket min karl med stor förtjusning gillar då, om jag inte missminner mig, har något med vikingar att göra).

Om ni har svårt för att associera detta ljud med något, tänk på hur det låter när stora Lisebergsbanan hankar sig in vid på och avstigningsområdet av själva attraktionen, då tror jag ni är med på vad jag menar. Det blir liksom som att vakna och göra sig beredd på att hoppa på det tåget.

Men som sagt, jag ska inte klaga, jag sover bättre. Mycket av varför sömnen fungerar bättre är för att jag inte är lika orolig i kroppen längre och sen bör väl tilläggas att öronpropparna jag köpte faktiskt fungerar. Innan jag ska sova pluggar jag in de i öronen och allt runtikring blir som ett enda vakuum, vilket kan vara lite jobbigt då min karl inte riktigt verkar förstå att jag inte hör så mycket, så det brukar faktiskt resultera i att ena proppen är i medan den andra är i högerhanden, så att jag kan höra någonting.
Slutligen, när jag inser att jag verkligen måste sova, sätts den andra proppen i och jag somnar, lugnt och stilla.
Det lustiga är ändå att jag varje morgon vaknar av att båda propparna på något mystiskt sätt har proppat ur sig själva under natten, och ligger inte den ena proppen på golvet ligger den andra konstigt nog i sängen någonstans, oftast under min karl.

Men, som jag sa, sömnen är och blir hela tiden bättre. Och det gör mig nöjd.