lördag 14 januari 2012

Ryggradslös, typ

Då tanken från början var att ställa upp i Body Fitness-tävlingar men då jag senare insåg att det inte riktigt passar mig (kan kanske ha å göra med att min karl tävlar i Strongmantävlingar och är lite anti insmorda kroppar som glänser på scener), lade jag ner det experimentet MEN jag bytte ut det mot att istället träna för att inom en snar framtid ställa upp i styrketävlingar för kvinnor (hur kvinnligt det är att flytta traktordäck, det lämnar jag åt er andra att tycka).

Och jag kan idag faktiskt erkänna att det kanske är mer min grej, då jag är mer av den person som känner sig mer tillfredsställd efter att ha lyft något riktigt tungt. Det spelar egentligen ingen roll vad det är, så länge det är tungt och så länge det går upp. Går det inte upp blir jag ofta väldigt tvär och ställer mig vid ett fönster och tittar ut, tänker, och funderar på saker som irriterar mig riktigt mycket och det brukar hjälpa vid nästa lyft.
Detta vill jag tro hjälper i mångt och mycket vad gäller att få ut sina aggressioner för efter ett styrkepass på gymmet känner man sig tömd på det mesta. Och något hjärndöd.

Fast ikväll, i efterhand, kan jag väl inte riktigt tycka det var s å kul då ryggen nu är så pass mör och genomkörd att minsta lilla kraftanstränging medverkar ett "ååh". Sen att min karl tycker jag överdriver, det får vi se imorgon när jag säkerligen kommer ha problem med att gå och det ska bli roligt att se vem som kommer hurra mest över att någon annan än den vanliga får ta hand om disken.
Okej, jag överdriver, jag älskar denna form av smärta men det ingår en del gnäll i och med att jag faktiskt ändå är en kvinna.

Ikväll blev det i vartfall rygg på gymmet och jag värmde upp med 70 kg i marklyft utan remmar och bälte (det här med bälte är väl ganska bra att ha när man lägger på mer vikter men försöker öka upp greppstyrkan så lade av mig remmarna ikväll).
Gjorde en enkel etta på 110, 120 men när jag skulle dra 130 drog jag på mig remmarna (fortfarande utan bälte då bältet faktiskt är i Sverige och de som finns att låna på gymmet är till för folk som har en annan typ av midjemått än en kvinna, kan man väl säga). Det gick lätt, trots att jag stod lite för framåtlutad med ryggen  (beroende på att jag var bälteslös).

Vidare körde jag kronlyft för första gången någonsin då min karl tycker det är något jag borde införa mer i min träning, för att bli starkare i övre del av rygg.
Hursomhelst slutade det med att jag gjorde en 4:a på 170 kg, dock med lite hjälp, och det gick helt sjukt bra. Känslan av att stå upprätt och att hålla 170 kg i sina händer framkallade inte enbart svett och oxnacke (på gränsen till nackspärr), det kändes helt fantastiskt fint.

Kan tänka mig att de flesta kanske hellre spenderar en lördagkväll med ett glas vin och känner sig totalt harmoniska, medan jag känner total frihet av att stå med 170 kg i mina händer.
Detta medför säkerligen en eller annan fråga om huruvida jag är skapt i min hjärna, men jag kan inte säga annat än att det är riktigt gött.

Nu dags för dusch, mat och senare blir det filmkväll. Och jag funderar på att kanske sätta i öronpropparna då det pågår fullt krig på tvn då min karl och Jocke spelar någon form utav krigsspel. Antingen sätta i dom eller madrassera rummet för jag känner på mig att någonting snart kommer åka rätt in i väggen för det verkar inte gå riktigt helt bra för en av de som spelar.

2 kommentarer:

  1. Du har alltid varit min tränings-idol, Belsebub! Jag har fortfarande inte hållt mig aktiv i mer än ett par veckor åt gången, men jag hoppas verkligen att jag nu äntligen är där.
    Jag har varit nykter och sockerfri (förutom sånt där hemligt socker i t.ex. grillkrydda som man knappt tänker på) sedan nyårsdagen och jag vill hålla mig så i 100 dagar. Sedan vill jag givetvis inte börja överkonsumera igen utan jag vill fortsätta den här livsstilen för alltid, dock med lite gottigheter ibland, efter träning när man faktiskt "får" göra det.

    Jag har ingen aning om hur tunga vikter jag skulle kunna lyfta, eller hur man gör eller nånting. Det enda jag gör är att konditionsträna och sen sitta på random maskiner utan o fatta hur tunga grejer jag lyfter, hahah! Du kanske kan tipsa mig om hur jag ska göra? Vet inte om du fattar min fråga, men ja, det hade varit kul att se hur stark man är iaf, så man kan se sen hur man utvecklas.

    Om några år ska jag utmana dig i armbrytning iallafall! Just nu är jag inte ens på väg, but I'll be there one day!

    SvaraRadera
  2. Sötaste :) Så länge du finner något du tycker är kul kommer du hålla fast vid det, och så länge du inte ser det som ett måste så kommer du att lyckas :) saker och ting kan sedan också bli till en vana, och då går det lättare..
    Hemligt socker, haha!

    Kör en muskelgrupp dag för dag! beroende på hur många pass i veckan du kör?

    SvaraRadera